lördag 24 november 2012

Glöggfest!

Nu är det dax för glöggfest!
Även om det bara är november så ska jag på glöggfest hos min bror och hans tjej ikväll. Det ska bli himla trevligt, men imorgon vid klockan 06.00 ska jag stå redo på jobbet, så det kommer bli en lugn kväll. Men nu är det dax att gå!

Grannar emellan

När jag stod och sminkade mig innan jag skulle till jobbet vid typ 05.30, hör jag ytterdörren öppnas och stängs, det blir steg i trappan och de kommer närmre och närmre och helt plötsligt är de precis utanför min dörr, och det är grannen som kommer hem. Han kommer hem nu, samtidigt som jag ska gå till jobbet, vad då skilda dygnsrytmer!
Så roligt!!

fredag 23 november 2012

Åh, vad mysigt

Vilken mysig kväll det har varit!
Så otroligt skönt att vara hemma, men ändå inte vara ensam. Förr hade vi alltid mycket folk hemma och det var mycket liv och rörelse. Men nu sedan jag bo ensam så är det på ett helt annat sätt. Men jag kanske ska börja bjuda hem folk igen, då slipper man ju tom att vara ensam!
Jag är verkligen ingen ensam varg, utan jag gillar att ha folk omkring mig. Men jag vill vara ensam ibland. Aldrig är man nöjd...

Full rulle

Idag är det full rulle, vilket är super kul!
Kära bror och hans flickvän kommer hit och vi ska ha riktigt fredagsmys. Det blir tacos och sedan ska vi kolla på premiären av På spåret. En underbar blandning mellan barnfamilj och pensionär. Men det är nog inte lika mycket pensionär att kolla på På spåret som det va för några år sedan, nu är det mer hippt att kolla på det.
Nu måste jag börja göra i ordning maten, ljusen är såklart redan tända!



torsdag 22 november 2012

Godnatt

Jaha nu är det dax att sova igen. Känns som tiden går så fort. Först jobba i 8 timmar, sen vila lite, sen äta, pyssla lite och sen är det dax att sova igen.
Undra hur det hade varit om man hade bott tillsammans med någon. Hur hade det funkat med så olika sovrutiner. Det hade nog gott bra om man hade haft lite större lägenhet än vad jag har, men här hade det varit lite svårt. Nu är det i alla fall dax att sova, så god natt och sov gott!

På gång!

Nu är jag äntligen på gång med lapptäcket jag ska sy till min syster dotter. I september fick hon en riktig säng, efter att ha sovit i spjälsäng länge. Hon vad så otroligt lycklig, nu blev hon ju verkligen en stor tjej! Absolut ingen bebis längre.
Så har man en riktig säng, så måste man ju ha ett lapptäcke.
Jag sydde ett lapptäcke till hennes storasyster när hon blev en stor tjej och fick en riktig säng, så då får man skylla sig själv.
Det är verkligen inget att skylla sig själv för. Jag älskar ju att skapa, men allt som har hänt det sista året har gjort att min skapar glädje har försvunnit och att jag inte har haft kraft och energi att sätta igång med något. Så när jag bestämde mig för att sy detta lapptäcke så har det krupit lite i mig, hur ska jag klara detta? Orkar jag verkligen? Vad gör jag om det blir fel? Tänk om hon inte gillar det?
Det är många tankar och funderingar som kommer upp. Men det som kändes mest jobbigt var besluten, eller det är fortfarande det som känns otroligt jobbigt. Jag kan inte ta beslut, det bara låser sig i huvudet och jag litar inte på mig själv. Jag är hela tiden rädd för att det ska bli finare om jag gör på något annat sätt. Jag vet att det bara är att bestämma sig och att sen inte tänka på det. Men det går inte. Det bara låser sig i huvudet, jag får svårt att andas och det känns jättejobbigt i magen.
Men detta är något jag jobbar med varje dag, och någon som jag hoppas bli bättre. Men nu ska jag fortsätta med mitt lapptäcke, och jag ska INTE fråga någon om råd utan bara köra efter vad JAG tycker!



onsdag 21 november 2012

Politiker

Förstår inte politiker att allt de gjort tidigare i livet någon gång kommer fram.
Har de inte hört uttrycket: ingenting försvinner allt finns kvar!
De borde förstå att allt de gör och har gjort granskas in i minsta detalj. Då borde de inte bli förvånade när saker kommer upp och att de blir lika förvånade varje gång.
Jag förstår inte att de som tjänar så mycket, måste anlita svart arbetare och strunta i att betala för förmåner, som bara de får.
Jag förstår heller inte hur så många politiker kan göra så många dumma saker, saker som vanliga människor aldrig skulle göra eller ens komma på att göra.
Hur många av våra politiker har rent mjöl i påsen egentligen?!?

Bra

Nu känns det bra igen!
I morse kändes det verkligen helt för jävligt och jag kände att det fick vara sista dagen jag jobbade där. Jag ville verkligen inte känna den ångesten igen.
Men så fort jag satt i bilen och allt flöt på kändes det oki och när jag kom till jobbet och började jobba så var det jätte kul (som jag tycker varje gång när jag väl är där) men det är mornarna som är så otroligt jobbiga.
Jag försöker tänka på att jag tycker det är kul när jag väl är där, men jag lyssnar inte på det när klockan ringer 04.45.
Men nu känns det skönt! När man har jobbat hela sitt pass och kommit hem och klockan ändå bara är tre!

Fy f*n

Jag hade nästan glömt hur jobbigt det va att stiga upp vid den här tiden. Det är verkligen helt fruktansvärt. Jag förstår inte hur man alltid kan jobba såhär. Jag mår illa varje morgon och måste tvinga i mig en macka. När man tittar ut så är det släckt i alla fönster och ingen annan är vaken. Det blir inte bättre när man sen måste klä på sig kläderna och jackan är att gå ut. Man vet inte om det kommer att vara fruset så man måste skrapa rutorna eller om man bara kan sätta sig i bilen och köra iväg. Att åka kollektivt kommer inte på frågan, nej, det går verkligen inte.
Men nu måste jag skynda mig.

tisdag 20 november 2012

Ljusstakar

Inredning i alla dess former gör min lycklig i hela kroppen. Jag känner i själen att det gör mig lugn och jag trivs i stunden. Det är inte mycket som kan få min uppmärksamhet och intresse så länge som inredning lyckas med.
Dessa underbara ljusstakar på detta fina gamla bordet gör mig varm i kroppen. Det hade jag mycket väl kunnat tänka mig att ha hemma.

El

Nu har jag äntligen fått igång min el igen. Jag har pratat med Göteborgs energi och de hade stängt av elen pga att de inte hade fått in ett papper mig min underskrift. Det är bara det att jag har aldrig fått det där pappret. Jag fanns med i alla register, men bara för att de inte hade fått in min underskrift så stängde de av min el.
Jag är så trött på allt som man måste fixa och dona och ändå funkar det inte.
Så nu får vi hålla tummarna så får vi se om det funkar denna gången.

Bara mitt

Vad jag känner mig dum när jag inte vet vad jag ska göra. Elen är borta i lägenheten och jag vet inte alls vad jag ska göra. Hade det varit mitt eget hus så hade jag bara gått ner till proppskåpet och kollat efter om felet hade suttit där, hade det inte gjort det så hade jag fortsatt att felsöka tills jag hittade felet. Men nu sitter jag här istället i en lägenhet med andra handskontrakt och vet verken ut eller in. Ska jag börja felsöka i min lägenhet, får men ens det? Eller ska jag ringa hyresvärden och fråga, eller får jag inte det, utan det är hon son står på första handskontraktet som ska göra det.
Jag är så otroligt trött på att vara beroende av andra!
Jag vill ha något eget där jag själv måste vara aktiv om det är något som går sönder och där det är jag som har ansvaret och jag vet att det jag har bara är mitt.

måndag 19 november 2012

Saga

Nu har jag börjat skriva på min första bok. Vet inte om det kommer bli något av den, men det är roligt nu i alla fall.
Det är min högsta önska att en dag få komma in i en bokhandel och se en bok som det står mitt namn på!
Mitt namn som författare av en bok som någon valt att tro på, som någon har tyckt varit bra och något som jag kan vara stolt över!
Så nu är det sängläge med datorn i knät och temuggen bredvid. Känns som det kam bli en lång men mysig natt!

Några dagar sedan

Nu är det några dagar sedan jag skrev. Det har hänt en del och därför har jag inte orkat skriva.
Pappa mår bättre!! Så otroligt skönt. Han orka sitta uppe i en stol nu och det räcker nästan hela dagen med bara syrgas. Jag vet inte om han har mindre ont av sig själv eller om smärtlindringen tar bättre nu, men det spelar inte någon roll, huvudsaken är att han bli bättre.

Jag kände att min bror inte var delaktig i pappas sjukdom, så därför valde jag att ta ett steg tillbaka och åkte hem i lördags, så han kunde ta steget fram och åka ner till pappa. Det hade han inget emot.

För att tänka på något annat så var jag på julmarknad på Liseberg igår. Det var så otroligt mysigt att gå där bland alla lampor och känna doften av glögg och bara vara. Inga kvar eller måsten.
Eftersom jag köpte säsongskort på Liseberg i somras så kommer det definitivt att bli fler turer dit i vinter. Nästa besök är redan inbokat!



fredag 16 november 2012

Göra jobbet

Vad jobbigt det är att sitta bredvid någon som har det svårt på något sätt. Man försöker hjälpa till så gott man kan, men ändå kan man inte göra jobbet. Man får bara finnas där och stötta och vara länken. Men vill att ens närmaste ska må bra och det gör om i både kropp och själ när man märker att det inte är så.
Pappa är otroligt tålig och hjälpsam, men ändå märker man att han inte må bra. Det skär som knivar i en.
Mamma pratar om att det kanske är såhär männen känner när deras tjejer föder barn. Man står bredvid och försöker hjälpa till och andas och så, men ändå ser man bara sin käraste ligga där och har ont och man kan inte göra jobbet åt henne, utan det man kan göra är att finnas där och stötta. Men det är jävligt jobbigt och frustrerande.
Det ska jag försöka tänka på den dagen jag ligger där och ska föda mitt barn med min älskling vid kanten, som inte kan göra det åt mig, utan bara finnas där och stötta. Då är det jag som måste göra jobbet!

torsdag 15 november 2012

Pappa!

Pappa ligger nu på intensivvårdsavdelningen eftersom han har haft svårt att andas efter operationen. Själva operationen gick ju bra, men det är mycket efter det.
Pappa har svårt att ta djupa andetag eftersom han har så ont i såret, det bidrar till att han ta fler korta andetag och därmed syrsätter sig för mycket. Det gör att han får för mycket koloxid i kroppen. Han får hjälp av respirator, men han är så lugn så det är skönt att se.
Vi har suttit hos pappa hela dagen och han har varit trygg. Han får smärtstillande som grund hela tiden, men nu innan vi gick hemåt, fick han mer smärtstillande och detta gjorde att han plötsligt tog färre men djupare andetag. Så det bevisar att det är smärtan som har hindrat honom. Hoppas det blir bättre nu då!
Han ger inte upp och han är verkligen en kämpe!
Jag är så otroligt stolt över att få ha honom som min pappa!!

Lund

Vad Lund är en vacker stad. Jag har tidigare bara varit i Lund några få gånger och då har jag alltid varit här för att gå på fest. Men nu när pappa har legat här nere i över två månader har man fått se en annan sida av staden och den är otroligt vacker. Gamla, bevarade byggnader ligger utmed trånga mysiga gränder.
För att få lite frisk luft gick vi genom botaniskaträdgården. Alla blommor och växter låg platta på marken och väntade på att snön skulle lägga sig som ett täcke över dem, tills våren och sommaren skulle väcka dem till liv igen. Det var ett lugn som låg över trädgården, ett lugn man väldigt sällan känner.
Det är detta lugn jag skulle vilja känna där jag bor, men aldrig hittat. Jag lovar mig själv att söka till jag förhoppningsvis hittar den.



Orolig natt

På en hård madrass på golvet har mardrömmarna avlöst varandra och oron har legat där latent. Jag har bara väntat på att telefonen ska ringa, men det har den inte gjort!
Mamma ringde precis till avdelningen och pappa har inte kommit dit ännu, så vi har ingen brådska med att gå dit.
Så nu är det bara att fortsätta att vänta och hoppas vi snart få gå upp och träffa honom.
Jag längtar så.

onsdag 14 november 2012

JA!

Läkaren har ringt och operationen har gått bra! Det känns helt fantastiskt och jag började gråta av lycka.
Min älskade pappa har klarat ännu en operation!
Vi har inte fått träffa honom ännu, eftersom han fortfarande ligger på uppvaket. Han kommer nog inte till avdelningen ikväll så vi får vänta på att träffa honom tills imorgon. Men det är lugnt nu när vi vet att han är oki!!

Nervös...

Nu börjar vi närma oss Lund och jag känner nervositeten komma över mig. Jag är lätt illa mående och tankarna snurra i huvudet.
Nu ska operationen vara klar.
"Det är ju bara en liten operation, den tar bara tre timmar", sa läkaren till oss.
Man har fått lite annat perspektiv på det där med liten och stor operation. Innan tyckte man att operationen när man tar bort mandlarna, va stor. Men även den ribban har höjts.
Det är ingen som ringt oss, så vi hoppas på det bästa!

Operation

Idag opereras pappa i Lund. Det känns i magen och oron ligger där.
"Det kommer att gå bra, det kommer att gå bra." Går igenom mitt huvud. "Klart det kommer gå bra", svara en annan tanke.
Operationen pågår just nu medan mamma och jag sitter på öresundståget ner mot Lund. Stämningen är lugn och vi håller våra tankar och känslor inom oss. Nu blir det bara till att vänta och vänta. Det är dessa dagar man önskade att tiden gick fortare, men det är bra att hänga med och hoppas.
Nu håller vi alla tummar vi har!
Jag älskar dig pappa! Du klarar detta!

tisdag 13 november 2012

Frisören

Herregud vad snygg man är när man är hos frisören. Eller inte. Jag känner mig aldrig så osnygg som jag gör när jag är hos frisören. Jag känner mig tjock i ansiktet, oinspirerad och allmänt ocharmig.
Men när man få se resultatet så brukar det snabbt ändras. Jag brukar bli så himla nöjd, hoppas jag blir det idag oxå.
Jag funderade på att färga mig mörkt, men jag fegade ur...
Jag brukar vara tuff när det gäller mitt hår, men tydligen inte denna gången. Men det blir en tuff klippning istället.

måndag 12 november 2012

Där men ändå inte.

Nu sitter man på bussen och lyssna på sommar i P1. Måns Zelmerlöw pratar om Thailand 2004 och flodvågskatastrofen som var då.
Själv har jag inte så mycket erfarenhet av den nyheten, eftersom jag och min familj själva var utomlands på samma kontinent och land som flodvågen träffade, men som tur väl är långt från den.
Våran morgon började som alla andra mornar hade gjort. Vi åt frukost som vanligt på restaurangen nere vid havet och sedan tog jag och min syster en promenad till "stan".
När vi gick där på stan pep det till i min telefon. Jag fick ett meddelande. Det stod: Lever ni?!?
Eftersom jag inte hade numret inlagt bestod det, för mig, bara massa siffror. Vi gick tillbaka till våra bungalows där vi träffade de andra och frågade om de kände igen numret. Det gjorde min brors tjej, som oxå var med. Det var hennes pappa. Funderingarna satte igång och vi messade tillbaka att vi var oki men undrade samtidigt vad det va som hade hänt. Efter många meddelande fram och tillbaka fick vi reda på att det dragit in en flodvåg över Thailand och Indonesien och att flera tusen människor var döda, och där bland många svenskar.
Vi sökte mer information på alla sätt vi kunde. Genom öbefolkningen, som bara sa: Det är ingenting, sådant händer här hela tiden. Att det har blivit så uppmärksammat i Sverige är bara för att det är många svenskar som dött. Annars hade de inte sagt någonting, ni kan vara lugna.
Detta gjorde oss inte speciellt lugna utan vi gick även ut på internet och kollade på UDs hemsida. Och alla som har försökt surfa på nätet i Asien vet att det är väldigt, väldigt segt. Så innan vi hade lyckats komma in på UDs och Aftonbladets hemsida, så hade vi fått flera meddelande från vänner och bekanta där de undrade om vi var oki. Eftersom Indonesien var ett av de länder som drabbats hårdast och vi befann oss på Bali, som tillhör Indonesien, så var det många som undrade.
De gav oss tips på vad vi skulle vara uppmärksamma på och att vi skulle kolla olika flyktvägar ifall det skulle komma någon ny flodvåg.

Så det var egentligen inte förrän vi steg av planet i Stockholm den 7 januari som vi förstod allvarligt i det hela. Direkt när vi kom av planet stod det människor där med listor som skulle pricka av alla som kom från de drabbade områdena och överallt fanns lappar att där fanns krisrum och dylikt. Så det första vi gjorde va att gå till närmsta kiosk och köpa alla dagstidningar de hade och sedan satt vi där och läste och försökte ta in vad som hade hänt.

Jag tror aldrig jag kommer förstå hur det var här hemma när det hände, eftersom vi var där, men ändå inte.

SJ SJ SJ

Vad härligt det är det här med att åka kollektivt!
Tänkte ta mig ner till Växjö några dagar, eftersom pappa opereras på onsdag.
Jag försökte köpa biljett på internet, det ska ju vara så snabbt och smidigt. Men det funkade såklart inte. Då åker jag ner och köper biljett på stationen då. Väl på stationen så funkar inte SJs maskiner så jag väljer att gå in på SJkontoret och köpa där istället. Så jag tar en nummerlapp och väntar och väntar och väntat. Tillslut blir det äntligen min tur, så jag gå snällt fram till kvinnan som sitter där.
- En biljett till Växjö tack, säger jag. Kvinnan frågar om jag är ungdom, hur ung ser jag ut egentligen måste man inte vara under 16 år för att vara ungdom...?
Tyvärr kunde inte denna kvinna hjälpa mig eftersom hela SJs system hade problem.
Inte nog med att jag inte kunde köpa, det kommer även att vara buss från Borås. Efter att det va ett godståg som körde på en grävmaskin igår kväll.
Det känns som det kommer bli en lyckad resa!

söndag 11 november 2012

Allt innan klockan ett

Redan innan klockan ett idag hade jag både jobbat och tränat! Känns så otroligt bra. Det var min brors tjej som drog med mig på träning direkt när jag kom från jobbet. Det kändes jäkligt jobbigt när vi gick till träningen och regnet öste ner. Men när vi satt på våra spinningcyklar och satte igång så var det väldigt jobbigt, men efter 20 minuter hade jag kommit igång och det kändes helt oki. Men efter 10 minuter var det slut och passet fortsatte med core. Men jag tycker inte att det va så mycket core övningar utan det var oxå övningar för ben och axlar. Men det är otroligt skönt att äntligen komma igång!!

Färdig för idag

Jaha, nu har man jobbat färdigt för idag då och klockan är bara 10.40. Det är det bästa med detta jobbet. Även om man jobbar så kommer man hem väldigt tidigt, men kvällen innan blir det inte mycket med. Igår försökte jag verkligen somna tidigt, men det gick verkligen inte och sista gången jag kollade på klockan så va hon strax efter 23. Det är verkligen försent när klockan sen ringer vid 04.45.
I morse hade jag en super jobbig dröm. Jag drömde att jag var jättearg på mamma för att hon tyckte att någon annan var bättre än mig bara för att denna människa tränade och jag inte tränade. Är det mitt dåliga samvete för träningen som sätts in på natten oxå eller vad är det?!
Drömmar man en sådan dröm är det nog nog dax att ta tag i sitt liv och faktiskt börja träna!!

Usch och fy!

Nu är jag redan på jobbet och det är söndagsmorgon. Det känns sådär. Det är ju nu som man ska sova som bäst och vänta på den långa och goda frukosten man ska äta.
Men jag får väl ta igen det nästa vecka, men nu känns det inget vidare...

lördag 10 november 2012

Pulp fiction

Nu har jag kommit hem och lagt mig i sängen. På tvn gå filmklassikern Pulp fiction, John Travolta dansar loss med fantastiska Uma Thurman. Helt underbar film.
Imorgon är det dax för jobb igen, tidigt. Så nu är det dax att sova. Tråkigt att denna kväll oxå blir lidande, men det är så det är.

Snart händer det

Nu börjar de sätta upp julbelysningen på stan och affärerna är fulla med julpynt. Man känner på hela stämningen att julen börjar närma sig. Folk är mer glada och går nu runt och myser på stan. Men känner att det är lugnet före stormen. Snart kommer hysterin. Julbelysningen tänds på stan, julmusiken strömmar ur högtalarna i alla överfulla butiker. I de överfulla butikerna går irriterade människor runt och är arga för att alla andra oxå är ute i sista minuten när det gäller julklapparna. Varför kan ingen planera tänker de i kör utan att reflekterar varför just de inte har planerat.
Själv tycker jag att detta är en dela av julen. Men eftersom jag älskar att hitta de perfekta julklapparna så måste man börja i tid. Jag köper inte alltid de i tid, men jag vet oftast då vad jag ska köpa.
Eftersom jag och mamma pratade om att skippa julklapparna så lägger jag mer tid på de få jag ska fixa. Jag tycker inte det är så roligt att bara köpa julklappar utan jag vill gärna göra dem! Så i år blir det till att sy. Resultatet får ni sedan, vill ju inte avslöja något.

Snabbt eller långsamt

Ibland känns det som att livet bara rinner ifrån mig och att jag inte hinner med. Paniken kommer inom mig, det är så otroligt mycket som jag vill göra att jag inte orkar göra nått. Jag blir sittande med trycket över bröstet och undrar vad som kommer hända. Tiden går, men ändå hinner jag inte med.
När man vill att tiden ska gå snabbt, som de dagarna pappa har legat på operation och vi bara har fått vänta. När vi inte har vetat utgången för operationen och oron har varit fasansfull. Då helt plötsligt är det oki för klockan att släpa efter, just då man vill att klockan bara ska försvinna. Men det där man tiden har tydligen aldrig varit min grej, den har aldrig stämt för mig.
Men jag undrar om det kommer bli bättre, kommer tajmingen till mig eller är det bara att acceptera, det vet jag inte ännu...

Längtar...

Sand mellan tårna, solen i ögonen och ett glittriga hav framför mig. Det är det jag längtar efter nu.
Mamma och jag pratade julklappar och vi bestämde oss att vi skulle strunta i dem och istället åka iväg på en resa allihop tillsammans. Vi pratade om olika alternativ och huset jag och några vänner hyrde på Mallorca i somras hamnade högt i topp. Med egen pool, kök och flera sovrum, kändes det som ett superbra alternativ. Att det även går direktflyg från Växjö gör det nog lättare för min syster med familj att följa med. Tänk att bara vara på stranden och bada, sola och gräva i sanden hela dagen och sedan kunna sitta på altanen på kvällen med en drink medan barnen ligger inne och sover.
Den som väntar på något gott...

fredag 9 november 2012

Äntligen hemma

Nu är jag äntligen hemma. Det blev en lång dag idag. Fick jobba längre, börjar bli en vana det där. Efter det var jag bara tvungen att köpa dessa helt underbara koppar. Jag plockade upp den i veckan och blev helt förälskad. De är super stora och kommer passa lika bra till te som till choklad med vispgrädde. Jag ska visa er!
Att en och samma människa kan vara såhär trött. Att det ryms så mycket trötthet i en människa.
Det var tänkt att det skulle bli utgång idag, men nu när jag kommit hem, tagit på mig mysbyxorna och lagt mig i soffan så känns utgång inte helt aktuellt. Vi får se om energin kommer till mig mer idag.

Sista dagen

Idag är sista tidiga dagen denna veckan! Ska bli så otroligt skönt. Imorgon får jag sova ut och det kommer jag behöva.
Det är detta som gör att jag tvivlar på jobbet, men jag gillar verkligen det när jag stigit upp, ätit frukost och väl är på jobbet. Men i just denna stund tvivlar jag väldigt mycket.
Natten har varit bra, när jag väl somnade vid elva tiden. Sex timmar sömn är alldeles för lite för mig.
Men nu är det dax att gå upp, godmorgon allihopa!

torsdag 8 november 2012

Godnatt

Även om jag ska upp tidigt imorgon så har jag inte lyckats somna. Jag ligger här i sängen och tankarna går på högvarv.
En nioårig flicka har försvunnit i Örgryte idag, var är hon? vad har hänt?
Katrin Zytomierska har bloggat om SATS nya reklam på en kvinna som är svettig och inte pinnsmal. Detta är inte oki för Katrin. Hon tycker det är äckligt och hon tycker inte att det är bra reklam för SATS. Hennes åsikt, själv orkar jag inte bry mig om det, det är tillräckligt mycket som snurrar i huvudet.
Dessa tankar brottas tillsammans med, vad ska jag bli när jag bli stor? Var ska jag bo? Vad gör jag i Göteborg?

Varför blir tankarna så stora och svår hanterliga när det är kväll och man vet att man ska upp tidigt?

Husdjur?!

Mamma och pappa hade nya husdjur i skåpet under diskbänken. Trots det mysiga ljudet, gick de inte att ha kvar.
Jag har hört att var men än är i en stad så är man max en meter från en råtta. När man tänker på det så blir det rätt äckligt helt plötsligt. Jag har inte sett någon råtta på gatorna här i Sverige. Men när vi satt på en restaurang i Thailand och åt så kommer det ut en stor och fet råtta från restaurangens kök, det kändes sådär att fortsätta äta. Som tur väl är är det inte råttor som mamma och pappa har i sitt skåp utan bara en liten, liten mus, fast nu har de inte ens det.

Överraskning

Jag öppnar dörren till lägenheten och där på hallgolvet ligger till kuvert. Det är ett fyrkantigt, vitt kuvert där det med svarta bokstäver står mitt man och adress. Värmen sprider sig i kroppen och jag kan inte sluta le. Jag tar sakta upp kuvertet och öppnar det försiktigt. Det är ett helt fantastiskt kort och det är bara till mig. Jag är lycklig.
Kortet sitter nu i en ram på hedersplatsen i min lägenhet, den passar inte någon annan stans, den passar bara där!

onsdag 7 november 2012

Grattis Barack

I morse avgjordes presidentvalet i USA och det stod klart att Barack Obama får sitta kvar fyra år till som president. Jag har aldrig riktigt brytt mig om valet i USA, men denna gången har det faktiskt berört mig.
Hur någon kan säga att om man blir våldtagen och blir gravid så är det ingen våldtäkt, eftersom kroppen själv bestämmer om den ska bli gravid.
Hur tänker denna människa? Vad för se går i en sådan människas huvud?

Det får mig att tänka på Pinks låt Dear Mr. President som hon skrev till dåvarande presidenten Bush. Det är en otroligt bra låt och den får en verkligen att tänka till. Den sätter allt på sin spets och sätter ord för det som han stod för. Låten får mig att förstå allvaret i det.

Hatar dessa tider

Herregud, vad tidigt det är att gå upp vid denna tiden. Man är ju verkligen inte människa.
Jobbet är ju roligt och det finns många roliga människor som jobbat där, men att jag måste låna bil och dessa tidiga monar gör att jag tvivlar. Är det verkligen värt det?

tisdag 6 november 2012

Inspiration

Inspiration kan man få från olika håll och idag har jag kollat upp flera företag som jag har hört talas om den sista tiden. Det är sådan jag läst om i tidningar, vänner som varit modiga att våga satsa på sina drömmar och idéer eller sådant som jag är intresserad av.
Jag är otroligt imponerad och även avundsjuk på dessa människor som vågat satsa på de som de verkligen brinner för.

Jag har kollat in:
Carl-Oscar Karlsson på ELAKFORM, designer och konstnär
Www.elakform.se

Malin på i love mondays,
grafisk profil
Www.ilovemondays.se

Maja på Maja min Maja,
smyckesdesigner och konstnär
www.majaminmaja.se

Ica Carlsson,
inredare
Www.icacarlsson.se

Bilden är från ELAKFORM.

Vill ha!

Åh, vad jag älskar detta skåp!
Det är så fantastiskt fint! Det tillsammans med stolarna hade jag velat ha i mitt vardagsrum.
Tänk att få bjuda hem alla sina fina vänner, brygga gott kaffe och plocka fram alla sju sorters kakor som man bakat dagen till äran och sedan få sätta sig på dessa stolar och låta timmarna försvinna genom massor av prat om allt och ingenting.

Kall morgon

Det var frost på rutorna på bilen idag på morgonen när jag kom ut klockan halv sex. Det är verkligen inte det man vill göra då.
Enligt mig är det mycket jobbigare med vinter när man bor i stan. Bor man på landet lever man mer med årstiderna, medan man i stan alltid klä sig som om det vore vår/höst.
Jag vill se skiftningarna i naturen utanför och leva med den istället för mot den. Men ett tag till ska jag bo i Göteborg.

måndag 5 november 2012

Sängläge

Imorgon är det jobb igen, så nu är det dax för att sova lite. Det är inte lätt att varva ner direkt när man kommer hem. Det tar alltid en stund innan jag kommer till ro.
Eftersom tåget var en timme sen så åkte jag direkt och hämtade bilen innan jag åkte hem. Men nu ligger jag här i min säng och ska sova, det går sådär...

En helg

En helg går så fort. Jag som ändå har varit ledigt idag, och kunde på så vis åka tillbaka till Göteborg idag, tycker att helgen har gått så fort. När man väl kommer hem så vill man träffa alla. Redan innan man åker ner är hela helgen fullbokad. Det är väldigt härligt att det är så, men det blir oxå väldigt tufft. Att pappa är på sjukhuset gör ju inte allt bättre, självklart vill man ju vara där så mycket som möjligt.
Det är så skönt nu när pappa börjat bli bättre, allt blir mycket lättare då och man kan njuta av hand närvaro.
Men nu är det dax för en ny vecka i Göteborg, med nya äventyr!

Älskar alla dessa jultidningar

Redan i slutet av oktober kommer känslan krypande i mig och när de första inredningstidningarna med jultema dyker upp i affärerna är lyckan total!
Äntligen! Jag står länge i affären och kollar ut vilken som ska bli min första tidning i år. Jag vänder och vrider på tidningarna för att se vilken som är "bäst". När jag väl har bestämt mig, betalat och kommit hem, kryper jag upp i soffan med en kopp varmchoklad och läser tidningen från pärm till pärm. Jag älskar denna stund och det pirrar i hela kroppen på mig.
Nu har det gått i alla fall några veckor sedan första tidningen med jultema dök upp i affärerna, men ändå dras jag till dem fortfarande. Varje år köper jag flera stycken tidningar med jultema och de varje år kommer de gamla tidningarna fram för att oxå gås igenom. Jag kan sitta flera timmar och bara kolla i inredningstidningar, men bäst av allt är de med jul tema!!

söndag 4 november 2012

Här vill jag bo!

Jag är ju en landet tjej och hade så gärna bott på landet. Efter att ha kört en runda så kom jag till ett ställe där jag verkligen skulle kunna tänka mig att bo. Det ligger vid en allé i en söder sluttning ner mot en insjö. Det är så otroligt vackert där även när himlen är grå, regnet hänger i luften och löven ligger på marken, så pirrar det lite extra varje gång jag är här.

lördag 3 november 2012

Godmorgon!

Godmorgon på er!
Jag hade tänkt att jag skulle sova ut idag, i alla fall till klockan nio, halv tio. Men det tyckte tydligen inte min kropp. Så nu är jag redan vaken och hör regnet slå mot fönstret. Konstigt nog tycker jag att det är ett hemtrevligt ljud. Jag blundar och drömmer mig bort till ett eget hus på landet där jag ska gå upp och göra frukost, tända eld i vedspisen och sedan sitta där länge, medan värmen sprider sig omkring mig. Frukosten blir lång och mysig och jag känner en frid i kroppen.
Undra om jag någonsin kommer att få det så. Nu känns det så avlägset, så avlägset. Men mycket kan hända.
Den som lever få se!!

Dagen försvann

Oj, vad denna dagen har gått fort. Den började som vanligt när klockan ringde 04.54. Det var jobbigare än vanligt att vakna, troligtvis för att det var sista dagen på denna veckan. De tidiga mornarna har satt sina spår.
Jag fick jobba två timmar extra, så vid 12 var mitt arbetspass färdigt. Efter några glas vatten satte jag mig i bilen och gav mig ut i Göteborgs trafiken. Det va lite kö vid Tingstatunneln annars gick det bra. Jag har blivit en riktig fena på att köra i Göteborgs trafiken nu, jag är inte ens rädd.
Jag lämnade bilen hos min bror och tog sedan spårvagnen in mot stan.
Herregud vad dyrt det har blivit att åka med sj. En biljett skulle kosta 650 kr till Växjö. Det är inte klokt. Så jag väntade in en vän och åkte med honom istället. Så tråkigt när man inte kan eller har råd att åka kollektivt.
Sedan var det en sväng upp till pappa på sjukhuset. Så otroligt kul att se honom!!
Moster var på besök, kul att se henne.
Mamma var så glad över att slippa äta ensam, så vi köpte med oss lite mat och så blev det ett glas rödvin och doobidoo.
Sen slängde vi oss i soffan och småslumrad till en film.
Händelserik och mysig dag.

torsdag 1 november 2012

Mörker

Oj, vad tidigt det blir mörkt nu. Vintertiden gjorde det inte bättre på kvällarna, när det blir mörkt redan vid fem.
Mörkret är något som skrämmer mig, när jag är i stan. Jag tycker det är obehagligt att gå ut när det är så mörkt. Och det begränsar mig i mitt liv och det gör mig så otroligt arg. Vad är det jag är så rädd för?
Jag kan vara ensam på landet utan att vara rädd men här i stan är jag rädd. Jag vet inte hur jag ska bli av med detta.
Det begränsar mig så.
Hur ska jag göra för att slippa detta?

PMS-en myt

Aftonbladet skriver idag om en studie som en forskargrupp från Nya Zeeland har gjort där de har kommit fram till att PMS är en myt!
Det är det dummaste jag någonsin har hört!
De har tydligen bett ett antal kvinnor beskriva sina bekymmer i dagboksform och ut efter det har de kommit fram till att PMS bara är en myt.
Jag vet av egen erfarenhet att detta varierar otroligt mycket från kvinna till kvinna. Själv hade jag otrolig mensvärk och mitt humör var inte att leka med, ena minuten grät jag och andra minuten skrattade jag och detta hände alltid samma dagar i månaden, precis innan jag fick mens. Det har nu blivit bättre, men jag känner fortfarande av det väldigt mycket. Min stora syster har aldrig haft verken mensvärk eller påverkat humör, och ändå kommer vi från samma kött och blod. Detta visar att det är från person till person och skiljer sig även mellan systrar.
De kvinnorna som var med i forskningen kan alla ha varit som min syster, inte känt av det alls. Men hade de frågat kvinnor som har haft de problemen som jag har haft så hade nog studien fått en annan utgång.
Jag vet av erfarenhet att PMS inte är en myt och det är även skitjobbigt att leva med även för kvinnan!!!
PMS ÄR INTE EN MYT!!

Jobbet?!?

Hur ska jag göra med mitt jobb?!? Jag gillar verkligen det och det är super trevliga människor som jobbar där, men jag gillar inte att gå upp så tidigt och jag vet inte hur jag ska göra med bilen. Jag kan ju inte ha min brors bil hela tiden och hur ska jag göra på helgerna när han behöver den?!
Idag fick jag min första parkeringsböter någonsin, den va på 400 kr, inte alls kul!
Detta fick mig att börja tänka ännu mer på hur jobbigt det är att ha bil i en storstad, men jag gillar ju verkligen jobbet och tycker att det är superkul. Vilket i-landsproblem alltså!!!